Körutbildningens undervisningsplan och syften

Sveriges Trafikskolors Riksförbund (STR) står för mycket av utbildningsmaterialet i landets bilskolor. Vanligt förekommande är att skolorna använder sig av den undervisningsplan som riksförbundet utformat. Vare sig man går en bilskola eller kör privat kan planen vara väldigt användbar.

Undervisningsplanen

Trafikskolornas riksförbund har lagt upp körutbildningen i 15 olika moment. Momenten är tänkta att täcka de samlade färdigheter som krävs för att bli godkänd på uppkörningen. Momenten i sig är indelade i tre olika delar; grundläggande körövningar, körning i stadstrafik och körning på landsväg. De grundläggande körövningarna består av de första nio momenten, och motsvarar alltså en stor del av körutbildningen.

I denna del av utbildningen ska eleven lära sig att ställa in rätt körställning, manövrera bilen, kunna växla, köra och stanna i lutning. Dessutom måste eleven kunna förstå bilens funktioner och kunna göra kontroller, kunna samordning och bromsning och kunna köra i mindre samhälle samt på mindre landsväg. Viktigt att tillägga är att vissa av momenten tar längre tid att lära sig än andra. Därav består den andra delen av utbildningen; körning i stadstrafik, endast av ett moment.

Den andra delen av utbildningen ska förbereda eleven för körning i stadstrafik. I staden utsätts en förare för många svåra situationer som inte uppstår på andra vägar. Eleven måste kunna göra en avsökning och riskbedömning i en mängd olika trafiksituationer. Sedan måste eleven också se, förstå sig på och följa alla de vägmarkeringar och skyltar som finns i staden. Att kunna parkera på rätt sätt och enligt angivna föreskrifter är också en del av detta moment.

I den tredje delen av utbildningen får eleven börja köra på höghastighetsvägar och i svårare förhållanden. De fem moment som denna del av utbildningen innefattar är: körning på landsväg, körning på högfartsväg, mörkerkörning, körning på halt väglag och utbildningskontroll. Det sista momentet, utbildningskontrollen, är framförallt en möjlighet till repetition och sammanfattning av de samlade färdigheterna.

Övriga fyra moment handlar liksom i stadskörningen om att eleven ska kunna göra en avsökning och riskbedömning utifrån de olika trafiksituationerna. På en landsväg och högfartsväg finns det också trafikregler och märken som inte förekommer på andra vägar. I mörkerkörning uppstår likaså situationer och faror som inte finns i andra sammanhang. Till exempel måste eleven kunna slå på och av helljuset vid rätt tillfällen för att förhindra bländande av annan förare. Momentet om körning på halt väglag täcks framförallt på del två av riskutbildningen, då eleven får köra på en halkbana och undervisas i farorna kring detta.

Olika sätt att använda undervisningsplanen

STR har utformat undervisningsplanen i mångt och mycket likt en steg-för-steg guide för bilskolan. Man har försökt rangordna momenten utifrån vad som är det mest grundläggande, och vad som ska komma sist i utbildningen. Dock är det logiskt att tänka att de olika momenten också går in i varandra. När man övar på dragläget så tränar man exempelvis på delar i både momentet om växling, som lutning och manövrering. Därav kan körlärare välja att använd sig av undervisningsplanen på olika sätt. Medan vissa följer den ganska strängt och vill se att eleven fullföljer alla mål för ett moment innan man börjar på nästa, försöker andra lärare få eleven att öva på flera moment åt gången.